Chapter 11- Waked up in a bad mood

jag låg där en stund och tänkte på den där skol showen som jag hade i min skola i Tennessee. Tänk att jag hade träffat Justin Bieber! Det låter inte sant men det är det. Men varför ville han träffa mig igen, tyckte han att jag var snygg, tror han på kärlek vid första ögonkastet? Nej det låter bara löjligt. Jag måste få tag i han! Juste min twitter. Jag har inte varit inloggad på sjukt länge. Därifrån kan jag nå han.
"Babe, du måste vakna" sa Liam och börja dra i täcket. 
"Jag orkar inte" gnällde jag som ett litet barn. "Sluta gnälla, du låter som ett barn" Suckade han och reste sig sen från sängen. " Du ska ha rest upp från sängen inom 10 sekunder, om inte. Ja då är det ditt problem" Sa han med ett leende. Suckandes satte jag mig upp och tittade argt på honom.
"Vad är det?" frågade han sen. "Jag vill inte till skolan" svara jag trött.
"Jo, du måste hem och byta om också. Alla andra har redan dragit hem" sa han sen och nickade mot klockan. Klockan var 7 på morgonen och vi började nio idag. Jag reste mig upp och gick på toa. När jag var klar tvättade jag händerna och gick ut till Liam. 
"Kan jag duscha?" 
"ja om du har extra underkläder med dig" sa han sedan. Juste inga underkläder med mig eller någonting. Varför tänkte jag inte på det igår? Irriterat la jag mig på Liams säng igen.
"fuck off!" skrek jag över hela rummet och Liam kom snabbt ut ur sin walk in closet. Han har ganska mycket kläder för en kille. Men måste killar ha stil så måste dom.
"Vad är det älskling?" Frågade Liam och ställde sig framför mig. "jag vet inte, allt är bara så irriterande!" Han la sina armar under min rygg och lyfte upp mig lite så att han kunde lägga sig på rygg och lägga mig ovanpå honom.
"Va inte så irriterad, du har bara vaknat på fel sida" Sa han och kysste min hals.
"ja, det verkar som det" sa jag och kysste han, kyssen blev väldigt passionerad. Liam greppade ett hårt tag om min rumpa. Vi rulla runt och nu låg han över mig. Mina ben var runtom honom och mina händer kramade om hans axlar. Han kyssar fortsatte ner till halsen och sedan upp igen.
"Miley.." stönade han "vi måste åka till dig" sa han sedan.
"nej" svara jag snabbt och fortsatte kyssa honom. Han la sina armar runtom min rygg och lyfte upp mig och gick mot väggen. Hans händer hamna under min rumpa och min högra hand åkte upp och ner på hans bröstkorg.  
 (ungefär så?)
Han släppte ner mig och satte på sig lite kläder. 
"Kåtbock" skrattade jag och han tittade allvarligt på mig. 
"jag? Det var du som vägra släppa mig" Sa han och satte på sig en tröja. Jag satte på mig gårdagens kläder sen gick vi till köket för att äta lite.
*
Jag satte snabbt på mig en svart t-shirt med ett kors i mitten, lite mörkblåa slitna jeanshorts, Svarta kilklackar och ett par solglasögon. Juste får inte glömma. Ett guldigt stort korshalsband.
"Jag är klar!"
"Okej kom då, så vi kan åka" Hörde jag Liam ropa som svar nedifrån. Jag gick snabbt ner nedervåningen med mobilen i handen.
"vilken snygging jag har till flickvän" sa Liam innan han kysste mig.
"Tack, du är inte så ful du heller". 
Vi satte oss i bilen och gav oss iväg till skolan, vi var framme efter 5 min ungefär.
Vi mötte alla som vi umgicks med igår i stranden. 
"heeey buddie!" Sa jag och attackerade Keith med en kram. 
"haha hey sister!" sa han och kramade om mig.
"Vart är Emily?" Vart var hon? Hon brukar ju alltid komma till skolan först.
"Jag vet faktiskt inte. Jag tror inte att hon skulle komma idag. Eller så var det de två första lektionerna" Sa han sedan.
"Jaha" han tittade på mig med ett snett leende "Men ta det lugnt vi finns här" sa han och kramade om mig från sidan.
"men ni går ju inte i samma klass som mig så jag får gå runt, forever alone" Han flinade bara. 
Liam och jag gick hand i hand till skolan. Jennifers brända blick kunde jag känna redan nu. När vi kom till själva korridoren i skolan satt ju självklart Doug där, resten behöver jag inte nämna. Ni vet själva vilka han umgås med. 
"Hej miley" ropade han och ställde sig framför mig. 
"Hej" mumlade jag, jag vet inte varför men jag stör mig på honom.
"Varför så sur?" jag var inte sur.. Utan jag saknade honom
"Jag.." påbörjade jag "Jag saknar dig, jag saknar den relation vi hade när vi lärde känna varandra" 
"Men du behöver bara säga till när du vill träffas, det vet du" Sa han och krama om mig.
Kommer inte på något att skriva... ska försöka planera ngt. Men det blir svår uppdatering imorgon & Lördag tror jag. Får se :)
Kommentera!
 
 
 
 
 


Postat av: marie

bra men kort ;)

Svar: haha sa ju de..
dearbiebs.blogg.se

2012-06-29 @ 01:45:57

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?